Okej. Ingen tvekan om saken. Obama vann. Han var skarp och tydlig. Energisk och kunnig. Och han har fördelen av att dagligen i fyra år ha sysslat med utrikespolitik. Det ger ett övertag som är svårt för en utmanare att överkomma. Men hej, sluta inte läsa. Det finns nämligen en potentiellt högintressant skruv i intrigen.
Medan Obama klart och tydligt hade bestämt sig för att sätta Romney på plats, inte nödvändigtvis aggressivt, men väl med fasta handtag, kom Romney till debatten med en helt annorlunda apparition. Han var mjuk och försiktig. Han gick nästan aldrig till attack, och det mest häpnadsväckande var att han verkade vara överens om det mesta med den sittande presidenten. En iranattack kan bara vara den sista utvägen. USA skall inte beblanda sig militärt i Syrienkonflikten. Amerikanska trupper behövs inte i Irak. 2014 är en bra tidtabell för den amerikanska reträtten från Afghanistan osv. När han kritiserade Obama var det nästan som att höra en fredsduva. Det går inte att bomba sig ur den här soppan. Vi måste stöda civilsamhället i arabvärlden för att hjälpa de moderata islamistiska krafterna. Gång på gång var Romney foglig. Han backade och undvek närkamp med presidenten, som i sin tur försökte porträttera Romney som en vindflöjel. Oklar och opålitlig också i utrikespolitiska frågor.
Det finns två slutsatser att dra. Antingen hade Romney en dålig dag, eller så var det hela en medveten strategi. Undvik att se ut som en krigshök. Försök vara lugn och sansad. Undvik misstag genom att vara på defensiven. Det är en strategi som traditionellt passar den kandidaten som känner sig starkare än sin motståndare. Det är ganska exakt den situationen kampanjen befinner sig i just nu.
Överlag var debatten mer hövlig än den förra. Väl medvetna om att det är inrikespolitiken och ekonomin som avgör valet, försökte båda kandidater desperat göra ekonomin till en nationell säkerhetsfråga. Den enda gången det hettade till riktigt ordentligt var när Obama anklagade Romney för att ha tänkt låta bilindustrin gå under. Romney förnekade att så var fallet och käbblet var snabbt i full gång. Och precis som i förra debatten bad Obama folk att gå till ursprungsdokumenten för att kolla sanningen. Ohio är det största priset på valdagen och där är var åttonde arbetsplats kopplad till bilindustrin.
Obama vann alltså på poäng, men Romney kvitterade eventuellt samtidigt ut en avvärjningsseger. Jag tror att Obama behövde en seger för att hålla sina segerchanser vid liv, medan Romney måhända räknade med att hålla sina positioner så länge som han klarade sig ur utrikespolitiken utan grodor och fadäser. Huruvida det faktiskt var hans strategi och huruvida den var lyckad, återstår att se. Det är två veckor kvar till valet och med dött lopp mellan kandidaterna är det ingen överdrift att säga att avgörandet fortfarande ligger framför oss.
Bästa citaten;
1. När Romney kritiserade Obama för att flottan nu har färre fartyg än tidigare, svarade Obama med hästar och bajonetter;
Governor, we also have fewer horses and bayonets because the nature of our military’s changed. We have these things called aircraft carriers where planes land on them. We have these ships that go underwater, nuclear submarines,” he said. “And so the question is not a game of Battleship where we’re counting ships. It’s — it’s what are our capabilities.”
2.När Obama gick åt Romneys påstående om att Ryssland är USA:s geopolitiska fiende nummer ett;
“And the 1980s are now calling to ask for their foreign policy back because, you know, the Cold War’s been over for 20 years,”
3. När Romney upprepade sin attack om att Obama rest land och rike runt, speciellt i muslimska länder, för att be om ursäkt för USA:s tidigare agerande i världen leverade han en bredsida om Israel.
”And by the way, you skipped Israel, our closest friend in the region. But you went to the other nations, and by the way, they noticed that you skipped Israel.”