Plats: New Hampshire. Tid: söndag för en vecka sedan. Ted Cruz mässar på om President Obamas hopplöst veka utrikespolitik.
-Världen brinner utropar senatorn från Texas och förväntar sig ett ljudligt stöd från åhörarskaran, eller åtminstone ett tyst medhållande. Men istället bryts Cruz effektpaus av en ven och uppenbart ängslig 3-årings röst, som från sin mammas famn utbrister;
-Brinner världen??
Spola en dryg vecka framåt. Jag sitter och betraktar den samme Ted Cruz på tv, åter i full färd med att mässa på. Den här gången står han på scenen på det kristna Liberty University i Virginia. Han har kommit till ”världens största kristna universitet” för att, som den första av alla, officiellt kungöra sin presidentkandidatur inför valet 2016. Efter att en halv timmes predikan av Cruz, känner jag mig som den lilla flickan i New Hampshire. Rädd.
Trots att jag växte upp i ett religionsfritt hem har jag alltid intresserat mig för tro som ett fenomen. Här i USA har jag under årens lopp sett religiositet symbolisera tolerans, medmänsklighet och kärlek. På journalistiska uppdrag har jag stött på präster och församlingar som till och med fått mig att känna en ganska stark dragning till dem. I den andra vågskålen finns tyvärr en hel del religionsutövare som definierar sin tro som en utestängande och destruktiv kraft. När den sortens tro kombineras med politik blir dekokten farlig. I Ted Cruz har vi ett ypperligt exemplar på en politiker från denna skola.
Cruz politiska åsikter är inte alltid extremradikala. Han vill skrota Obamacare och gemensamma statliga läroplaner i skolorna. Det vill varje republikan i stort sett. Kvinnor ska inte få bestämma själva om abort och homosexuella bör inte korrumpera det heliga äktenskapet. Regeringen ska inte beslagta ta amerikanernas vapen och ammunition. Och klimatförändringen… den pågår inte på riktigt, egentligen. Utanför landets gränser ska USA vara militärt stark och politiskt aggressiv. Men han skyltar också med mer verklighetsfrämmande idéer som att jämna hela skatteverket med marken..
Det som gör Cruz farlig är att han kombinerar en sorts fanatism och religiös övertygelse med fullständig ovilja till kompromisser. Han stod 21 timmar i talarstolen i ett försök att stoppa Obamas hälsovårdsreform. Han läste till och med barnböcker inför den anrika plenisalen. Han tvekade inte när chansen att stänga ned att statsapparaten infann sig fast hundratusentals arbetstagare gick miste om sina löner. Han clownstämplades men tvekade inte eftersom Ted Cruz är en politiker som har ett gudomligt och därför felfritt uppdrag. Han betraktar den amerikanska konstitutionen, mer som en gåva från Gud än ett resultat av intelligenta mänskors idéer om individens frihet. Han åsikter fungerar inte som utgångspunkten för debatt och kompromisser, utan som den av Gud givna modellen för hur livet skall levas. Han säger att frihet är den största gåvan, men friheten tilldelas endast dem som lever efter hans religiösa övertygelse. Följer du inte den övertygelsen är du inte med oss utan fiende. Den amerikanska friheten för en var att jobba sig från bottnen till toppen kallar han unik, men hans politik tar inget ansvar för dem som inte lyckas förvandla frihet till förmögenhet. Han beundrar sin pastor till far som visat sin tolerans och medmänsklighet genom att önska president Obama tillbaka till Kenya. Lev enligt min moral och be inte om hjälp av mig ifall du har det svårt är Ted Cruz politiska rättesnöre.
Ted Cruz blir dock inte USA:s nästa president. Han blir inte ens republikanernas kandidat. Hans väljarstöd bland de potentiella republikanska kandidaterna ligger kring fyra procent. Den siffran kan dock stiga avsevärt när de första primärvalen närmar sig, speciellt i Iowa där den kristna högern kan ge honom ett kraftigt stöd. Men han är intelligent och han har en trogen och högljudd anhängarskara bland der republikanska partiets rebellfalang, så räkna med att höra en hel del om honom under nästa höst och vinter. På den nationella arenan är han dock för extrem. Det finns ingen chans att en man som Ted Cruz kan väljas till president av ett folk som för det mesta tänker i mer moderata banor. Skulle han mot förmodan vinna terräng kommer han att motarbetas till och med av det egna partietablissemanget där många, inte minst John McCain, betraktar Cruz som en knäppgök. Republikanerna vill vinna Vita huset, men det kan inte ske med Ted Cruz som fanbärare.